Elektromagnit toʻlqinlar quyidagi differensial tenglamalarga boʻysunadi:
![{\displaystyle {\textrm {div}}{\textbf {A}}+{\frac {1}{c}}{\dfrac {\partial \varphi }{\partial t}}=0;\ \ \ \ \ \ (1)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/ebd5122616c8c62185f5f00fea10ab309725f116)
![{\displaystyle \Delta {\textbf {A}}-{\frac {1}{c^{2}}}{\dfrac {\partial ^{2}{\textbf {A}}}{\partial t^{2}}}=-4\pi {\frac {1}{c}};\ \ \ \ \ \ (2)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/f23722e964cb4244bd2c5c95756dde8331e654b6)
![{\displaystyle \Delta \varphi -{\frac {1}{c^{2}}}{\dfrac {\partial ^{2}\varphi }{\partial t^{2}}}=-4\pi \rho ;\ \ \ \ \ \ \ (3)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/080ad1fa5430daa19b5d2a64e4c47ae71549011e)
Koʻrinib turibdiki, xususiy hosilalardan iborat chiziqli differensial tenglamalar sistemasi bilan amal qilishga toʻgʻri keladi.
Cheksiz kichik hajmdagi zaryad
boʻladi. Koordinatalar boshini shu zaryadda joylashgan deb hisoblaymiz. U vaqtda,
hajmdan tashqaridagi
nuqtalarda zaryad yoʻq, demak (2 — 3) ga muvofiq
![{\displaystyle {\textrm {div}}{\textbf {A}}+{\frac {1}{c}}{\dfrac {\partial \varphi }{\partial t}}=0;\ \ \ \ \ \ (4)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/5bd59e3fd666c7c22732807177066ff82ffb5f74)
![{\displaystyle \Delta {\textbf {A}}-{\frac {1}{c^{2}}}{\dfrac {\partial ^{2}{\textbf {A}}}{\partial t^{2}}}=0;\ \ \ \ \ \ (5)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/06cdb438cd86bb28a911b18628fc6812d8be5af8)
![{\displaystyle \Delta \varphi -{\frac {1}{c}}{\dfrac {\partial ^{2}\varphi }{\partial t^{2}}}=0;\ \ \ \ \ \ (6)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/83b2653c5e25262e9abf4488f92db6ab26941e53)
zaryadning
hajmdan tashqaridagi nuqtalarda hosil qilgan maydoni koordinatalar boshigacha boʻlgan masofa va vaqtgagina bogʻliq, yaʼni maydon sferik simmetriyaga ega. Endi Laplas operatorini sferik koordinatalarda yozib koʻrsak, (6) ga muvofiq
![{\displaystyle {\frac {1}{R^{2}}}{\dfrac {\partial }{\partial R}}\left(R^{2}{\frac {\partial \varphi }{\partial R}}\right)-{\frac {1}{c^{2}}}{\dfrac {\partial ^{2}\varphi }{\partial t^{2}}}=0;\ \ \ \ \ \ (7)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/8276f1a7b517c3ee56f1c039da86e2ed5e433e4b)
Quyidagi koʻrinishda yangi funksiya kiritamiz:
![{\displaystyle \varphi (t)={\frac {\psi (R,t)}{R}};\ \ \ \ \ \ (8)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/07c67559872d9b6909ca206ad38566096d8cc580)
Koʻrinib turibdiki,
![{\displaystyle {\frac {\partial \varphi }{\partial R}}={\frac {1}{R}}{\frac {\partial \psi }{\partial R}}-{\frac {\psi }{R^{2}}},}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/e9b5e4405d2dfb7eead353097aa788c9e945a5ff)
![{\displaystyle R^{2}{\frac {\partial \varphi }{\partial R}}=R{\frac {\partial \psi }{\partial R}}-\psi ,}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/cb84ff36600ff3d85ee52f1af72a4f059a01723a)
![{\displaystyle {\dfrac {\partial }{\partial R}}\left(R^{2}{\frac {\partial \varphi }{\partial R}}\right)=R{\frac {\partial ^{2}\psi }{\partial R^{2}}}+{\frac {\partial \psi }{R}}-{\frac {\partial \psi }{R}}=R{\frac {\partial ^{2}\psi }{\partial R^{2}}},}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/e4fcdc43d6e1e834adc9b4516598fd8d2d6e5382)
![{\displaystyle {\frac {1}{R^{2}}}{\dfrac {\partial }{\partial R}}\left(R^{2}{\frac {\partial \varphi }{\partial R}}\right)={\frac {1}{R}}{\frac {\partial ^{2}\psi }{\partial R^{2}}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/6ba19c2ddb838d0aa616754c646778c5337e3f2f)
![{\displaystyle {\frac {1}{c^{2}}}{\dfrac {\partial ^{2}\varphi }{\partial t^{2}}}={\frac {1}{c^{2}}}{\frac {\partial ^{2}\psi }{\partial t^{2}}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/c66eb28f8e4edfcc62b62715ba872ad24d48f0f0)
Demak, (7) ga muvofiq
![{\displaystyle {\dfrac {\partial ^{2}\psi }{\partial R^{2}}}-{\frac {1}{c}}{\dfrac {\partial ^{2}\psi }{\partial t^{2}}}=0;\ \ \ \ \ \ (9)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/6cb31adfdf7fd1f2f5b96a09dea7287be4aaa3a5)
boʻladi. Bu yassi elektromagnit to'lqin tenglamasidir. Shunday qilib,
![{\displaystyle \psi =\psi _{1}\left(t+{\frac {R}{c}}\right)+\psi _{2}\left(t-{\frac {R}{c}}\right).\ \ \ \ \ \ \ (10)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/b6e606f5b97451aefcb224622357cf84983a934d)
To'lqin tenglamaning xususiy yechimigina bizni qiziqtiradi. Shu sababli
bilan cheklanamiz:
![{\displaystyle \psi =\psi \left(t-{\frac {R}{c}}\right).\ \ \ \ \ \ (11)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/f3f5b58e654548b78eaf4189d0a19ca184d83422)
U holda, (8) ga muvofiq
![{\displaystyle \varphi (t)={\frac {\psi \left(t-{\frac {R}{c}}\right)}{R}}.\ \ \ \ \ \ (12)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/ed68a4d8d6542d4b35c86a4f3e4533421639d807)
boʻladi. Koʻrinib turibdiki, vaqt oʻtishi bilan (
) toʻlqin radiusning orta borish tomoniga qarab tarqaladi. Nomaʼlum
funksiyani aniqlash lozim.
Zaryadga cheksiz yaqin turgan nuqtalar uchun
cheksiz kichik. Demak,
. Maʼlumki, zaryadning Kulon potensiali:
![{\displaystyle \varphi (t)={\frac {\delta e(t)}{R}}={\frac {\rho (t)dV}{R}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/67d1ec4c273b58c68344b4bba3962f778972068a)
Demak,
, bu yerdan
, u vaqtda (12) ga muvofiq
![{\displaystyle \varphi (t)={\frac {\rho \left(t-{\frac {R}{c}}\right)dV}{R}}.\ \ \ \ \ \ (13)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/8c69591a2edb0a29831eaff391e84a0b8d6f75a9)
Koʻramizki, (13) ga asosan, kuzatish nuqtasida vaqtning
momentidagi potensial vaqtning oldingi
momentidagi zaryad zichligi bilan aniqlanadi. Zaryad turgan joyda vaqtning
momentida paydo boʻlgan potensial
masofani
vaqtda oʻtib, kuzatish nuqtasiga
vaqt kechikish bilan yetib keladi. Shuning uchun (13) bilan ifodalangan potensial kechikuvchi potensial deb yuritiladi.
Zaryadlar sistemasining potensialini aniqlash uchun (13) formulani sistemaning barcha zaryadlari joylashgan hajm boʻyicha integrallash lozim:
![{\displaystyle \varphi (t)=\int {\frac {\rho \left(t-{\frac {R}{c}}\right)}{R}}\,dV;\ \ \ \ \ \ (14)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/907aa053fe93109c120bade943beac31a3b180e6)
Xuddi shuningdek,
![{\displaystyle {\textbf {A}}(t)={\frac {1}{c}}\int {\frac {{\textbf {j}}\left(t-{\frac {R}{c}}\right)}{R}}\,dV;\ \ \ \ \ \ (15)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/6a418b296947eecfbde009c5da7fc8d25a241c45)
Ushbu tenglamalarda zaryad turgan nuqtani koordinatalar boshi sifatida olingan. Agar koordinatalar boshini sistemaning ichidagi boshqa biror nuqtaga koʻchirilsa, yangi koordinatalar boshiga nisbatan zaryad turgan nuqtaning radius-vektori
va kuzatish nuqtasining radius-vektori
bilan belgilanadi. Demak,
![{\displaystyle {\textbf {R}}={\textbf {r}}-{\textbf {r}}^{\prime };\ \ \ \ \ \ (16)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/f4f615e16e190016e71f17a8af2e3af1ef84f47d)
boʻladi. Yangi koordinatalar boshiga nisbatan kechikuvchi potensiallar quyidagicha yoziladi:
![{\displaystyle \varphi ({\textbf {r}},t)=\int {\frac {\rho \left({\textbf {r}}^{\prime },\ t-{\frac {|{\textbf {r}}-{\textbf {r}}^{\prime }|}{c}}\right)}{|{\textbf {r}}-{\textbf {r}}^{\prime }|}}\,dV;\ \ \ \ \ \ (17)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/f38ab85538147474eb6f6b523b617a47dc074480)
![{\displaystyle {\textbf {A}}({\textbf {r}},t)={\frac {1}{c}}\int {\frac {{\textbf {j}}^{\prime }\left({\textbf {r}}^{\prime },\ t-{\frac {|{\textbf {r}}-{\textbf {r}}^{\prime }|}{c}}\right)}{|{\textbf {r}}-{\textbf {r}}^{\prime }|}}\,dV;\ \ \ \ \ \ (18)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/1fd016220d6abc6d345abcaa9e1fc530d5c6b4ab)
- R.X.Mallin, Klassik elektrodinamika, Toshkent, 1974